Jag är en kvinna, dotter, hustru, mamma, farmor och mormor som jonglerar för att få livet att fungera i en speciell och rörig familj. Välkommen in att ta del av min matlagning och vårt liv.
torsdag 1 december 2011
Modiga och vardagshjälte?
Det kom häromdagen ett vykort från en av barnens tidigare fröknar. En lärarinna som kom oss väldigt nära. Hos Magda finns Susse för alltid i på en speciell plats i hjärtat.
Susse var en stark person som kunde se bortom alla utbrott och "bus". Som såg det inre barnet och verkligen försökte hitta strategier som fungerade.
Kort och gott en person som verkligen brydde sig.
Jag kan säga att det är tack vara många av hennes kloka ord som jag fortfarande orkar.
När jag så hämtar posten och hittar detta kortet tåras mina ögon. Även om vi nu inte träffas så ofta som jag skulle vilja så betyder hon väldigt mycket för mig.
" Hej! Tack för ett "läsvärt" reportage i lördagstidningen! Det skulle finnas flera så modiga familjer som Ni! Då hade kanske alla förstått varandra bättre. Stor kram till Er alla! Susanne"
Måste jag berätta att ögonen svämmade över?
Dagen efter var jag på väg in till Maxi när jag i dörren stötte ihop med en annan av de personer som haft mycket med barnen att göra under deras tid på fritids. "Gumman" tillhör också de där människorna som har förmågan att se bortom alla ytligheter och verkligen se den inre människan.
Hon kommenterade också reportaget. Berömde mina barn för deras värme.
Igår när jag återigen var i affären fick jag höra det igen.
- Vilket fint reportage!
En kvinna som bland annat har arbetat inom förskolan tog tillfället att prata med mig.
Hon hade varit på en middag där de hade börjat prata om oss och reportaget och det var nog mig som hon höjde mest.
- Alla sa att du är en riktigt vardagshjälte.
Tveksam men glad tackade jag henne. Visst gör det mig glad att folk ser allt arbete som jag faktiskt lägger ner på familjen även om det för mig inte känns tillräckligt. Jag känner mig så hjälplös och misslyckad ibland. Men jag strävar efter att få det att fungera. Strävar efter att lyckas med att så frön i mina barns hjärtan som gör dem till bra människor. Hjälpa dem till att få självförtroende att välja rätt när det inträffar motgångar. För jag vet att jag inte alltid kan vara där för dem.
Men någon vardagshjälte ser jag mig inte som. Jag är mamma och hustru som försöker göra det bästa av livet.
Även om jag kände mig glad och stolt över hennes kommentarer.
Etiketter:
tankar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad har jag nu missat vilken artikel? vart då ? skicka??? Kram
SvaraRaderaHar skickat länk. Säg till om det inte fungerar. Har utklipp. :D
SvaraRadera