Kanske?

Jag skakar som ett asplöv och smärtan får svetten att rinna men jag har fixat det.

Allt jag lovade mig själv i morse har jag gjort. Och lite till. Maten står redan klar eftersom det ringde från Magdas skola och vi skulle komma och hälsa på. ????

Jag frågade efter mötet som blivit utlovat men:

-De säger att ni hade möte i våras så det behövs inte.

????

På det möte var inte Magda med och från den nya skolan var det bara specialpedagogen och en person som var tänkt att bli Magdas mentor som var med.

Nu kom ju Magda inte i hennes lag så det blir någon annan som blir mentor.

Tanken bakom detta möte som nu inte blir av var ju att Magda skulle få träffa alla på nya skolan och att den gamla skolan fick berätta om Magdas styrkor.

Istället blir det ett besök där Magda får se sin bänk. Nåväl, bättre än inget alls.

Jag ringde gamla skolan för att informera och Magdas fröken frågade om jag ville att hon följde med.

Gissa om jag blev glad.

Kanske kan hon lyckas förklara att Magda är en väldigt komplex person. Kanske får hon dem att inse att det kommer att krävas mycket utanför ramarna. Hoppas, hoppas.