Vet inte vem som blev gladast. Jag eller Max. Men jag blev så glad att jag kramade om Max flera gånger.
Bup har vägrat skriva ut läkarintyg åt Max för att han skulle kunna fixa lämplighetsintyg för övningskörning.
Jag bad dom istället remittera Max till vuxenpsyk eftersom han fyllde 18 år redan i februari.
Ingenting har hänt. Inget intyg och ingen remittering.
Så för två veckor sedan sa jag till Max att nu testar vi på vinst och förlust.
Han ansökte om lämp och vi skrev och förklarade att Max inte längre har kontakt med psykiatrin och inte har medicinerat på tre år.
Idag kom brevet. Idag kom domen.
Hurra!!!!!
Uppåt och nedåt, livet kan verkligen luta olika...
SvaraRaderaJag gläds med er! :-)
Tack. :D Det är väldigt hur livet kastar en fram och tillbaka. Men varje gång livet ler åt en måste man ta det till sig och låta det färga vardagen.
SvaraRadera