Vem gör vad? Vem gör mest?

Jag och gubben pratade häromdagen och vi var inte riktigt överrens om det där med vem som gör mest i hemmet och varför det är så.

Inte för att det är en tävling om vem som gör mest men det är ganska intressant om man ser det ur ett genusperspektiv. Varför är det oftast så att det är kvinnan som är dubbelarbetande? Det har ju framkommit att kvinnor (mammor) är mer sjukskrivna är män och tanken är att kvinnor lastar sig själva med så mycket. Jobb (karriär), barn, hem och privatliv. Vi ska vara framgångsrika överallt.

Varför gör vi så? Varför är normen att kvinnan ska dra det tunga lasset i hemmet? Okej, det fanns en tid när mannen var den som jobbade och drog in pengarna och kvinnan var hemma och skötte hemmet. Sedan kom ett utveckling där kvinnan mer och mer tog plats i den "manliga" världen, ut i arbetslivet utanför hemmet. Varför hände inte samma sak med den "kvinnliga" världen? Varför tog inte mannen mer ansvar i hemmet? Och vad kan vi göra åt det?

-Jag gör visst saker hemma, försvarade sig gubben.
-Visst gör du det men du kommer inte i närheten av hur mycket jag gör.

Han trodde mig inte och för att bevisa för honom har jag idag skickat sms.

"Tömt diskmaskinen och stoppat in smutsigt. Ställt in ALLT i skåpen. Torkat av diskbänken."

"Städat undan i köket. Dammsugit (under kyl/frys också) och svabbat."

"Plockat undan. Dammat, dammsugit ( bakom bänk och soffa :D )och svabbat vardagsrum. Dammsugit soffan."

"Dammsugat och svabbat hallen."

"Hängt upp rosa tvätt och lagt i ny röd tvätt."

"Plockat upp innehållet från två medicinlådor som Alfons rivit ner."

"Pratat med blommorna. Vattnat, plockat bort torrt. Ställt undan vilande och ställt fram knoppande."

Kände mig så löjlig men tänkte att han ska minsann få se.

Jag måste få honom och ungdomarna att förstå att jag drar ett allt för tungt lass själv. Jag är inte frisk och blir inte bättre. De måste börja hjälpa till om jag inte ska braka ihop totalt.

När jag nu på eftermiddagen börjar göra mig i ordning för jobbet så ringer gubben.

-Jag har inte fått något sms på ett tag. Blev orolig. Har det hänt något?
-Nej, jag har duschat och fixat lite innan jobbet.
-Jag blev ju orolig. Du har skickat sms hela dagen och sedan blir det tyst.

Han skrattar och erkänner att jag gör väldigt mycket i hemmet.

Nu är det jobbdags och jag lämnar över matlagning åt gubben. Han inflikade att han minsann skulle städa badrummet ikväll när jag jobbar.

Det där med normer är intressant. Vi kan bara ändra vår egen inställning och våra egna krav.