Ytterligare en bild från NPF-forum.
Komikapp var en monter som jag gillade. Hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Men tyvärr för oss inte något som vi får hjälp med.
Denna skylten visar på ett fenomen som många föräldrar får höra av sina tonårs barn.
- Jag kommer snart.
- Ska bara.
- Om en stund.
När jag tänker på Magda i situationer med tid så är det svårt. Hörde hennes diskussion med gubben häromdagen.
- Slå över nu pappa. Det har börjat nu.
- Nej, det börjar klockan 7.
- Slå över det börjar nu.
- Det börjar om 10 minuter.
- Skynda dig det börjar nu.
- Det tar inte tio minuter att slå över tv:n. Hur lång tid tror du 10 minuter är?
- En timme????
Men när vi sitter på utvecklingssamtal och ska fylla i åtgärdsprogram säger skolan att Magda kan klockan och har tidsuppfattning. När jag ställer mig frågande till detta för den kunskapen visar hon inte hemma så lyssnar ingen.
Det känner jag igen det där med att ha en kunskap på ett ställe men inte på ett annat.... Skulle en timstock hjälpa henne därhemma? Eller en vanlig billig IKEA-klocka på väggen så hon ser visarna framför sig och kan ha koll på när de 10 minuterna har gått? Oftast är det ju kombinerat med att man är otålig eller orolig för att missa något. Är man då en visuell person som får se något istället för att höra ord frÅn pappa/mamma/vem som, då kan det vara lättare att förstå.
SvaraRaderaInget ni måste testa såklart (det har ni kanske redan gjort!?) men bara mitt ödmjuka förslag.
Kram/Tina
Åååhh, vad jag känner igen!
SvaraRadera